Privatekonomi | Loansmart
2017-08-23

Privatekonomi

Varje person privatekonomi är i princip en uträkning där man ser vad som finns kvar av inkomsterna efter att utgifterna dragits av. Svårigheten som de allra flesta har när det gäller sin privatekonomi är inte att balansera den utan att få ett överskott.

För även om man kan tro att en privatekonomi där inkomster och utgifter går jämnt upp är något bra så är det inte långt ifrån att man har en privatekonomi där man har större utgifter än inkomster.

Något som man alltid bör undvika även om det enbart gäller en eller två månader då det kan leda till en betydligt sämre ekonomi.

Privatekonomi – förklarad

När man talar om en persons privatekonomi så tittar man först på vilka inkomster personen har och det är då inte bara lönen som räknas in i detta. Mycket beror på hur personen har spenderat sina pengar tidigare.

Inkomster:

  1. Lön
  2. Kapitalinkomster – ränta, avkastning eller annan form av inkomst från investerade pengar
  3. Bidrag – Barnbidrag, bostadsbidrag eller liknande

Tittar man på vad experterna säger om hur man ska dela upp sina inkomster så ska utgifterna aldrig överstiga 90 % av de samlade inkomsterna och de resterande 10 % ska investeras eller sparas.

Utgifter:

  • Bostadskostnader – Hyra, el och eventuellt vatten, hemförsäkring och liknande
  • Abonnemangskostnader – Bredband, telefoni och annat löpande
  • Transportkostnader – Bensin, bilförsäkring, lokaltrafikskort, vägskatt och annat kopplat till transport.
  • Förbrukningsvaror – Mat, kläder och andra förbrukningsvaror
  • Lån och krediter

En persons privatekonomi är personens inkomster efter att utgifterna betalats. Vissa saker kan vara svåra att beräkna såsom mat eller andra förbrukningskostnader medans övriga kostnader brukar ligga på ungefär samma summa varje månad.

Den största skillnaden utöver förbrukningsvaror som kan uppstå är om man konsumerar mer än vad man faktiskt har råd med och då använder ett lån eller en kredit.

Transportkostnader är också något som kan skifta från månad till månad beroende på transportsträcka.

Balanserad privatekonomi

Inkomsterna och utgifterna ska inte balansera utan det ska finnas mer inkomster än utgifter för att man ska ha en sund ekonomi.

Varje månad bör man lägga undan minst 10 % av sin lön antingen på ett sparkonto till dess att sparkontot når motsvarande en årslön. Därefter bör man titta närmare på andra investeringar som kan ge en bättre avkastning.

För en person som har en klar översikt över vad som kan generera mer avkastning än ett sparkonto så kan man börja med att titta på andra investeringar innan man nått en årslön på sparkontot.

Lägga undan månadsvis eller årsvis

Många försöker att lägga undan pengar men ser till vad de lägger undan ett helt år istället för vad de har möjligheten att lägga undan varje månad.

Det leder ofta till att man har en skuld till sig själv då man sällan har möjligheten att lägga undan så pass stora summor om man inte gör det månadsvis.

Självklart betyder inte det att man inte kan prioritera något annat en månad men rent generellt så ska man försöka att lägga undan minst 10 % av den samlade inkomsten.

För i slutändan så är det här något som gör att man kommer kunna leva ett enklare och tryggare liv. Man slipper oroa sig i samma mån över sjukdomar och arbetsförlust då man har en buffert.

Hur får man en bättre privatekonomi?

Något som många inte tänker på är att de varje månad gör en mängd olika inköp som de egentligen inte behöver göra. Det kan handla om att man abonnerar på två likvärdiga saker eller att man abonnerar något man inte behöver.

Det finns otroligt mycket man kan göra för att minska sina utgifter även om man sällan inte har samma kontroll över sina inkomster.

Se till att gå igenom samtliga utgifter du samlat på dig minst en gång om året. På det sättet kan du enkelt upptäcka om det finns utgifter som du kan minska. På samma sätt bör man se över sina elkostnader och andra abonnemang som mobil och bredband för att hitta det billigaste alternativet.

Att tänka på om man verkligen behöver det mobilabonnemang man har eller om man faktiskt använder sitt bredband på ett sätt som motsvarar den hastighet man faktiskt betalar för.